...1989

 Detta examensarbete på datalingvistlinjen (Göteborgs universitet) handleddes av Anna Sågvall-Hein. Denna version färdigställd i februari 1997. Nästan bara typografin är något modifierad.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...atomer

 Med atomer åsyftas här samma objekt som kallas atomer i Lisp. I det här sammanhanget räcker det med att notera att en atom utgörs av en sträng av tecken (bokstäver, siffror och en del annat får ingå) och representerar ett atomärt värde. Några exempel på (grafiska representationer av) atomer: TYPE, PHR.CAT, 5 *.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...kopieras

 Någonting bör kanske här sägas om implementationen av dessa. AVMer är implementerade som listor i Common Lisp. Att två konstituentbeskrivningar är identiska innebär att de representeras av en och samma lista. (Deras representationer är alltså eq.) Om C är en kopia av en AVM A, så är den underliggande representationen av C equal, men inte eq, med den struktur som representerar A.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...kärnbetydelser

 Begreppet kärnbetydelse ges ingen definition i Svensk Ordbok. Uppenbarligen tänker man sig att ett ord (lemma) kan användas dels i någon av sina bokstavliga, egentliga, lexikalt givna betydelser, eller m.a.o. i någon av sina kärnbetydelser, dels i betydelser som på något sätt (``överfört'', ``utvidgat'', ``speciellt'', eller ``bildligt'') är härledda ur kärnbetydelser hos ordet. Kärnbetydelser är alltså synnerligen intuitiva entiteter. De därmed förknippade teoretiska och praktiska svårigheterna är givetvis stora.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...huvudverb

 Med huvudverb avser jag varje verbform som inte fungerar som ett hjälpverb.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...normalposition

 Jag kommer att kalla den position som huvudsatsschemat anvisar åt ett led för detta leds normalposition. Detta skall inte tolkas som att denna är ett leds vanligaste placering. Subjektet förekommer tvärtom oftast i fundamentsposition.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...nominativ

 Observera här att det bara är nominalfraser vars huvudord är ett pronomen som kan ha nominativt kasus. För en nominalfras vars huvudord är ett substantiv är kasus antingen genitiv eller odefinierat. Hunden accepteras således av legal.obj.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...negeras

 Alla håller inte med om detta.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...adverbialsgrupp

 Fler än två adverbial av samma typ i samma adverbialsgrupp klarar grammatiken inte av, men enbart triviala ändringar behövs för att öka detta antal.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.