[= $StrPageLastModified ?>]
Språkteknologiprogrammet 180 högskolepoäng
Är du intresserad av språk och datorer? Då kan Språkteknologiprogrammet vara en utbildning som passar dig. Som språkteknolog kommer du att arbeta med datorsystem som hanterar mänskligt språk på ett intelligent sätt. En språkteknolog kan till exempel utveckla och underhålla system som granskar stavning, grammatik och stilnivå i texter, som översätter mellan olika språk eller som hjälper oss att hitta, sålla och sammanfatta information, till exempel på Internet. Många språkteknologer arbetar också inom talteknologi och utvecklar dialogsystem som tillåter människor och datorer att kommunicera genom tal. Under de senaste åren har språkteknologiska produkter och tjänster fått en allt större spridning och utvecklingen inom fältet går snabbt framåt.
|
Utbildningen
Språkteknologiprogrammet är en tvärvetenskaplig utbildning som förenar ett humanistiskt och ett tekniskt synsätt. Ämnet behandlar automatisk analys och generering av naturligt språk och kombinerar språkvetenskapens sätt att se på språk med datateknikens mer ingenjörsmässiga perspektiv.
Språkteknologins viktigaste delområden är maskinöversättning och datoriserade översättningsstöd, språkgranskning, informationssökning och informationsfiltrering samt talteknologi. Programmet består av ett basblock om 150 högskolepoäng samt valbara kurser och/eller praktik på företag om 15 högskolepoäng. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 15 högskolepoäng.
De första fem terminerna innehåller huvudsakligen obligatoriska kurser (de flesta omfattande 7,5 högskolepoäng). Programmets sista termin ägnas åt antingen valfria kurser eller praktik på företag samt ett examensarbete. I basblocket presenteras språkteknologins viktigaste delområden. Kurserna behandlar följande områden:
LINGVISTIK
Lingvistiken är den allmänna vetenskapen om mänskligt språk och språklig kommunikation. I Språkteknologiprogrammet är delområden som grammatik, fonetik, semantik och syntax särskilt viktiga. Språkets uttryckssida analyseras inom fonetiken och grammatiken. Inom fonetiken undersöker man hur språkljuden frambringas i talorganen och uppfattas av örat. Grammatiken delas upp i morfologi och syntax. Morfologin är studiet av böjning och ordbildning, medan syntaxen behandlar frasers, satsers och meningars uppbyggnad. Språkliga uttrycks innehåll och användning studeras inom semantiken och pragmatiken.
SPRÅKTEKNOLOGI
I de språkteknologiska kurserna kombineras datateknik och språkvetenskap med syftet att lösa mer konkreta tekniska problem och att ta fram fungerande produkter och tjänster. Dessa är några exempel:
Metoder och tillämpningar inom språkteknologin ger en överblick över de områden där språkteknologer arbetar och övar de tekniker som kan komma till användning.
Statistiska metoder i språkteknologin behandlar språkteknologiska tekniker som bygger på att man utvinner användbara data ur stora samlingar av texter och utifrån dessa lär systemen att lösa olika problem.
Korpuslingvistik handlar om hur man kan hantera och analysera stora textmaterial med hjälp av datorer.
Talteknologi tar upp det fält där man arbetar med att framställa syntetiskt tal i datorer, och system som kan räkna ut vad mänskliga röster säger samt hur man bygger dialogsystem så att människan och datorn kan föra en konversation om ett visst ämne.
Maskinöversättning handlar om hur man automatiskt kan översätta från ett språk till ett annat.
Språkgranskningsverktyg behandlar system som används för att språkgranska text.
Informationssökning handlar om hur man i stora textsamlingar hittar dokument eller enskilda uppgifter om ett givet ämne.
DATAVETENSKAP/PROGRAMMERING
Inom de datavetenskapliga kurserna lär sig programmets studenter att analysera språkteknologiska problem och konstruera program för att lösa dessa. Kursen Introduktion till datateknik för språkvetare ger en bas för det vidare arbetet med datorer och programmering. Två kurser tar upp objektorienterad, imperativ programmering. En annan kurs fokuserar på nättekniker och elektronisk publicering.
Inslaget av praktiskt arbete på Språkteknologiprogrammet är stort och studenterna har tillgång till datorsalar med moderna arbetsstationer.
Undervisning
Programmet går på helfart. Institutionen för lingvistik och filologi är ansvarig för programmet.
Schemalagd undervisning omfattar normalt mellan åtta och sexton timmar per vecka. Vissa undervisningstillfällen är obligatoriska. Kurserna går antingen en i taget eller två parallellt. Studenterna väljer ofta sina valbara kurser bland dem som erbjuds av universitetets språkinstitutioner eller de datatekniskt orienterade institutionerna.
Undervisningsformerna varierar. Programmet lägger stor vikt vid förmågan att praktiskt tillämpa de språkteknologiska kunskaperna. Därför består undervisning och examination i hög grad av laborativa moment och projektarbeten men även mer traditionella föreläsningar, övningar och tentamina förekommer. Varje år tillkommer cirka 30 nya studenter. Arbetssättet på programmet bidrar till att skapa en socialt givande miljö. Verksamheten är förlagd till Engelska Parken Humanistiskt Centrum.
Studenterna medverkar aktivt i programmets och de enskilda kursernas utveckling, så att institutionen kontinuerligt kan anpassa kursernas innehåll utifrån ämnesområdets utveckling och studenternas önskemål. Litteraturen är till stor del på engelska och en viktig del av utbildningen är att tillägna sig en förmåga att ta del av den internationella språkteknologiska litteraturen.
Studentprestationerna får betyg per kurs enligt en tregradig skala: väl godkänd, godkänd och underkänd. Den som blivit underkänd får ytterligare tillfällen att visa sina kunskaper.
Examen
Utbildningen leder till filosofie kandidatexamen 180 högskolepoäng (Bachelor of Arts) med språkteknologi som huvudområde. Examen skall innehålla 90 högskolepoäng i huvudområdet inklusive ett självständigt genomfört examensarbete om 15 högskolepoäng, samt ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Programmet ger biområdet inom lingvistik. Därutöver krävs kurser upp till 180 högskolepoäng.
Arbete
Som färdig språkteknolog kan du arbeta med att utveckla, kundanpassa, underhålla och utvärdera språkteknologiska produkter och tjänster. Exempel på sådana produkter är språkliga stöd för författare, datoriserade lexikon och system för lexikonuppbyggnad. I dagens värld av EU-samarbeten och globalisering blir marknaden för översättningsverktyg och -tjänster allt större. Andra exempel på språkteknologiska produkter är pedagogiska hjälpmedel för språkinlärning och språkundervisning, gränssnitt i naturligt språk mot databaser och kataloger, informationssökningssystem, osv. Talteknologin får en allt större kommersiell betydelse i system för att ta hand om människor som vill ha betjäning telefonledes av företag och myndigheter.
Språkteknologisk forskning och utveckling sker både inom det privata näringslivet och inom universitetsväsendet. De språkteknologer som svarar för kundanpassning och underhåll kommer huvudsakligen att ha sina arbetsplatser inom privata företag. Det finns även arbetsuppgifter för språkteknologer inom offentlig förvaltning. Som språkteknolog kan du välja en tekniskt inriktad karriär, men du kan även arbeta mer direkt med de människor som skall använda systemen.
Språkteknologiprogrammet ger de förkunskaper som krävs för masterprogrammet i språkteknologi som i sin tur ger behörighet till forskarutbildningen i datorlingvistik.
För mer information om vad tidigare studenter på Språkteknologiprogrammet arbetar med, se Vart tar språkteknologer vägen? (En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning.)
Behörighet
Förutom grundläggande behörighet krävs kunskaper som motsvarar:
* Svenska B el Sv som andraspråk B el 3 åk HSENT el etapp 3
* Engelska B el 3 åk HSENT el etapp 3
Lägst betyg G/3 krävs för vart och ett av ovanstående kurser/ämnen. För vissa valfria kurser inom programmet kan andra förkunskapskrav gälla.
Anmälan
Antagning sker till höstterminen och vårterminen och sköts av Verket för högskoleservice (VHS). Anmälan till studera.nu.
Språkteknologprogrammets vår- och höstvariant
Språkteknologiprogrammet erbjuds i två varianter, beroende på att antagning sker inför både vår- och höstterminerna och att de två grupperna, en vårgrupp och följande höstgrupp, gradvis samordnas. Detta ger de två varianterna lite olika karaktär och inriktning men de är helt likvärdiga ur examenssynpunkt. Tre års godkända resultat berättigar till filosofie kandidatexamen med språkteknologi som huvudområde.
Vårvarianten
Vårvarianten är den plan som de studenter som antas inför en vårtermin
följer. Första terminen är identisk med kursen Lingvistik A.
Från och med andra terminen samläses de datorlingvistiska kurserna med
de studenter som antagits inför den höstterminen och alltså följer
höstvarianten, som beskrivs nedan. Vårvarianten innebär därmed att
utbildningen inleds med ett block i allmän språkvetenskap. Den ger
också 15 högskolepoäng för valbara kurser som ger studenten möjlighet att
bredda eller fördjupa sina kunskaper på lämpligt sätt, t.ex. inom
andra språkvetenskapliga kurser.
|
Kurser: Vårantagna
| | Termin 1 |
| Lingvistik I [Ling. A] |
| Grammatik [Ling. A] |
| Fonetik I [Ling. A] |
| Språket, individen och samhället [Ling. A] |
| Termin 2 |
| Introduktion till datateknik för språkvetare |
| Introduktion till språkteknologi |
| Tekniker för webbpublicering |
| Valbar kurs 7,5 högskolepoäng |
| Termin 3 |
| Semantik och pragmatik [Lingv. B] |
| Programmering för språkteknologer I |
| Språkgranskning |
| Valbar kurs 7,5 högskolepoäng |
| Termin 4 |
| Matematik för språkteknologer |
| Datorlingvistisk lexikografi |
| Programmering för språkteknologer II |
| Maskinöversättning |
| Termin 5 |
| Datorlingvistisk grammatik |
| Korpuslingvistik |
| Talteknologi |
| Parsningsalgoritmer |
| Termin 6 |
| Tekniker för storskalig parsning |
| Informationssökning eller Datorlingvistisk semantik |
| Kandidatuppsats i språkteknologi |
Höstvarianten
Höstvarianten av programmet börjar direkt med datorlingvistiska
kurser och får en mer uttalat språkteknologisk
inriktning genom praktik på företag/organisationer/institutioner som erbjuds under termin sex.
|
Kurser: Höstantagna
| | Termin 1 |
| Lingvistik I [Ling. A] |
| Grammatik [Ling. A] |
| Introduktion till datateknik för språkvetare |
| Introduktion till språkteknologi |
| Termin 2 |
| Semantik och pragmatik [Ling. B] |
| Fonetik I [Ling. A] |
| Programmering för språkteknologer I |
| Språkgranskningsverktyg |
| Termin 3 |
| Matematik för språkteknologer |
| Datorlingvistisk lexikografi |
| Programmering för språkteknologer II |
| Maskinöversättning |
| Termin 4 |
| Datorlingvistisk grammatik |
| Korpuslingvistik |
| Talteknologi |
| Parsningsalgoritmer |
| Termin 5 |
| Tekniker för storskalig parsning |
| Informationssökning |
| Datorlingvistisk semantik |
| Tekniker för webbpublicering |
| Termin 6 |
| Valbar kurs 15 hp alt. Projektarbete, 7,5 hp samt Valbar kurs, 7,5 hp alt. Praktik, 15 hp |
| Kandidatuppsats i språkteknologi |
Masterprogram i språkteknologi
Vi kommer att starta ett tvåårigt masterprogram i språkteknologi till HT 2010. Har du frågor, kontakta Beata B. Megyesi.
|