Denna webbplats fungerar bättre i en webbläsare som stöder webbstandards, men är tillgänglig i alla webbläsare och andra typer av Interntapparater.

UPPSALA UNIVERSITET : Inst. f. lingvistik och filologi : STP
Uppsala universitet
Hoppa över länkar


Språkteknologiprogrammet

Hemsida: stp.ling.uu.se. Finn mer information där!

Språkteknologiprogrammet är skapat för att möta samhällets växande behov av språkteknologer, dvs personer som kan utveckla, underhålla, kundanpassa, utvärdera och upphandla dataprogram och datasystem som behandlar naturligt språk.

Bland språkteknologiska tillämpningar kan man nämna följande:

Språkteknologiprogrammet är en tvärvetenskaplig utbildning inriktad på språk- och datavetenskap i förening. Innehållet i utbildningen hämtas från lingvistik (allmän språkvetenskap), datavetenskap och matematik (främst logik och statistik). Den gren av lingvistiken det främst är fråga om är den s.k. datorlingvistiken (engelska: Computational Linguistics), vars tillämpningsområde kallas Språkteknologi.

Utbildningen

Programmet erbjuds i två examensmässigt likvärdiga varianter, en för de studenter som antas på våren och en för de som antas inför höstterminen. (En översikt ges nedan.) Utbildningen omfattar ett basblock om 115-120 poäng, valfria breddnings- och fördjupningsstudier om 20-25 poäng och ett avslutande examensarbete om 20 poäng. Utbildningsplan och kursplaner för STP finns här (pdf).

I basblocket presenteras viktigaste delområden inom språkteknologin: maskinöversättning och översättningsstöd, automatisk språkgranskning, informationssökning, informationsfiltrering och informationsutvinning, interaktion människa-dator i naturligt språk (svenska, engelska, etc) och talteknologi.


Figur 1: Undervisningen innehåller många laborativa moment.

Den avslutande terminen ägnas ett examensarbete, som med fördel utförs utanför universitetet, och som består av en praktisk del (exempelvis en datorimplementation, en utvärdering eller en begränsad forskningsuppgift) och en uppsats i vilken den praktiska delen redovisas på ett vetenskapligt sätt. Arbetet ventileras vid seminarium.

Undervisning

Språkteknologiprogrammets kurser läses huvudsakligen vid Institutionen för lingvistik och filologi. Undervisningsformerna varierar därför mycket, men allmänt läggs stor vikt vid förmågan att praktiskt tillämpa de språkteknologiska kunskaperna. Därför består undervisning och examination i hög grad av laborativa moment och projektarbeten, i tillägg till mer traditionella föreläsningar och tentamina.


Figur 2: Ett flertal datasalar finns tillgängliga för studenterna på programmet.

Examen

Fyra års studier på Språkteknologiprogrammet leder till Filosofie magisterexamen 160 p (Master of Arts) med datorlingvistik som huvudämne. Examen ska innehålla 80 poäng i huvudämnet inklusive ett självständigt arbete på 20 poäng, samt ett biämne om minst 20 poäng. Det går också att ta ut en filosofie kandidatexamen efter tre års studier.

Efter utbildningen

Som språkteknolog handlar dina arbetsuppgifter om att utveckla, kundanpassa, underhålla och utvärdera språkteknologiska produkter. Exempel på sådana produkter är stavnings- och avstavningsprogram, stil- och grammatikkontrollprogram, datoriserade lexikon, dataprogram för lexikonuppbyggnad, översättningsstöd, datorstöd för språkinlärning och språkundervisning, gränssnitt i naturligt språk (t ex svenska, engelska), informationssökningssystem etc. Språkteknologisk forskning och utveckling sker på högskolor, dataföretag och programvaruhus, medan de språkteknologer som svarar för kundanpassning och underhåll huvudsakligen kommer att ha sin arbetsplats inom privata företag, men även i offentlig förvaltning. Språkteknologiprogrammet ger möjlighet till tillträde till forskarutbildning i datorlingvistik.


Figur 3: Utbildningen avslutas med ett examensarbete som ofta genomförs vid institutionen.

Behörighet

Förutom grundläggande behörighet krävs kunskaper som motsvarar:

Lägst betyg G/3 krävs för vart och ett av ovanstående kurser/ämnen. För vissa valfria kurser inom programmet kan andra förkunskapskrav gälla.

Goda kunskaper i engelska är mycket viktigt för att du ska lyckas med dina högskolestudier. Om du inte har godkänt i det ämnet från gymnasieskolan bör du noga pröva dina studieförutsättningar genom t ex kontakt med en studievägledare för diskussion om ditt studieval.

Anmälan / antagning

Antagning sker till höstterminen och vårterminen och sköts av Verket för högskoleservice (VHS). Här finns mer information.

Språkteknologiprogrammets vår- och höstvariant

Språkteknologiprogrammet erbjuds i två varianter, beroende på att antagning sker inför både vår- och höstterminerna, och att de två grupperna, en vårgrupp och följande höstgrupp, gradvis samordnas. Detta ger de två varianterna lite olika karaktär och inriktning men de är helt likvärdiga ur examenssynpunkt. Tre års godkända resultat berättigar till filosofie kandidatexamen med datorlingvistik som huvudämne. Fyra års studier leder fram till filosofie magisterexamen med datorlingvistik som huvudämne.

Vårvarianten

Vårvarianten är den plan som de studenter som antas inför en vårtermin följer. Första terminen är identisk med kursen Lingvistik A. Från och med andra terminen samläses de datorlingvistiska kurserna med de studenter som antagits inför den höstterminen och alltså följer höstvarianten, som beskrivs nedan. Vårvarianten innebär därmed att utbildningen inleds med ett block i allmän språkvetenskap. Den ger också 5 poäng mer utrymme för valbara kurser. De valbara kurserna kommer också tidigare i utbildningen. Dessa ger studenten möjlighet att bredda eller fördjupa sina kunskaper på lämpligt sätt, t.ex. inom andra språkvetenskapliga kurser.

Term. Kurs (5 poäng om ej annat anges) (kursdetaljer)
1 Introduktionskurs i lingvistik [Lingv. A]
Grammatik [Lingv. A]
Fonetik och fonologi [Lingv. A]
Språket, individen och samhället [Lingv. A]
2 Grundläggande databehandling
Metoder och tillämpningar inom språkteknologin
Valbara kurser 10 poäng
3 Semantik och pragmatik [Lingv. B]
Grundläggande datalogi I
Logikprogrammering I
Valbar kurs om 5 poäng
4 Datorlingvistisk grammatik I
Grundläggande datalogi II
Logikprogrammering II
Introduktion till objektorienterad programmering
5 Statistiska algoritmer inom språkteknologin
Korpuslingvistik
Automatisk analys och syntes av tal
Maskinöversättning och språkgranskning
6 Datorlingvistisk lexikografi
Algoritmer för syntaxanalys
Datorlingvistisk grammatik II (eller C-uppsats)
Algoritmer för datorlingvistisk semantik I (eller C-uppsats)
7 Språkteknologisk forskning och utveckling
Algoritmer och datastrukturer i objektorienterad programmering
Valbara kurser 10 poäng
8 Examensarbete i datorlingvistik 20 poäng

Höstvarianten

Höstvarianten av programmet börjar direkt med datorlingvistiska kurser och får en mer uttalat datorlingvistisk inriktning genom de extra datorlingvistiska kurser som erbjuds under termin sju. Höstvarianten omfattar tre fjärdedelar av grundkursen Lingvistik A's innehåll.

Term. Kurs (5 poäng om ej annat anges) (kursdetaljer)
1 Introduktionskurs i lingvistik [Lingv. A]
Grammatik [Lingv. A]
Grundläggande databehandling
Metoder och tillämpningar inom språkteknologin
2 Semantik och pragmatik [Lingv. B]
Grundläggande datalogi I
Logikprogrammering I
Fonetik och fonologi [Lingv. A]
3 Datorlingvistisk grammatik I
Grundläggande datalogi II
Logikprogrammering II
Introduktion till objektorienterad programmering
4 Statistiska algoritmer inom språkteknologin
Korpuslingvistik
Automatisk analys och syntes av tal
Maskinöversättning och språkgranskning
5 Datorlingvistisk lexikografi
Algoritmer för syntaxanalys
Datorlingvistisk grammatik II
Algoritmer för datorlingvistisk semantik I
6 Språkteknologisk forskning och utveckling
Algoritmer och datastrukturer i objektorienterad programmering
Valbara kurser 10 poäng (C-uppsats i datorlingvistik vid kandidatavgång)
7 Algoritmer för datorlingvistisk semantik II
Tillämpad automatateori för språkteknologer
Valbara kurser 10 poäng
8 Examensarbete i datorlingvistik 20 poäng

Vill du veta mer?

Kontakta programföreståndare Beata Megyesi, tel. 018-471 13 45, e-post: bea@stp.ling.uu.se.


Figur 4: En bild från korpuslingvistens vardag (© Jörg Tiedemann).